Hemskt.

I Tisdags jobbade jag dag och skulle köra matrundan. Gick på toa innan som jag alltid gör och då ser jag att jag blöder. Var gravid i ca vecka 8.
Går in till samordnaren och säger jag kör hem. Hon förstod så det var bara att sticka.
Väl hemma satte jag på mig en binda och ringde gyn akuten. Fick en tid kl 14.30 och åkte dit. Fick vänta tills 15.30 innan jag kom in. Gjorde ett vul och dom hittade inget foster. Tittade länge men nej inget foster. Tog prover som visade att jag var gravid. Åkte hem och väntade på att det skulle komma ut. Doktorn misstänkte ett utomkved. Men var inte hundra.
Natten gick och jag fick ondare... Adam åkte till jobb men fick komma hem. Var på sjukhuset vid 11 tiden och dom tog prover och ett nytt vul. Dessa prover visade att jag fortfarande var gravid. Men hittade inget foster. Även denna doktor sa att han misstänkte ett utomkved. Blev hemskickad igen.
Väl hemma la jag mig och vila och vaknade av att telefonen ringer. Det är doktorn som hade fått svar på mina prover och frågade hur jag mådde. Sa jag hade jätte ont och då sa han att då fick jag komma igen så skulle dom lägga in mig.
Kom in och dom tog in mig meddetsamma. Satte nål och tog prover igen.
Sen fick jag fasta och fick dropp.
Vid 17.45 kommer en kvinnlig doktor och ville kolla mig igen. Gjorde ett nytt vul och då såg hon ett utomkved. Kl 18 blev jag skickad till operation och 18.15 sov jag. Minns inget förrän vid 20.30 när jag vaknade till men somnade igen. Låg på uppvaket till 22.45.
Kom sen upp till avdelningen och hade så ont. Fick smärtlindring i tablett form och katogan spruta direkt in i låret.
På natten vaknade jag många gånger och hade så ont. Det var det hemskaste jag varit med om.
På morgonen kommer doktorn och berättade att dom hade hittat ett utomkved och att dom var tvugna att ta ena äggledaren med.
Stannade på sjukhuset till Fredag då jag ville hem. Fick med mig smärtlindring hem i tablettform som jag fortfarande tar vid behov. Försöker klara mig utan så mycket jag kan men har så ont i mellan åt.

Så nu får vi se om vi kan få barn själva eller vi behöver ha hjälp. Är så rädd att det ska hända igen....
Men mår ändå hyffsat bra...